Tisdagkvällar är inte något jag gillar, de två senaste har jag varit sjukt rastlös och alla andra människor upptagna.. och jag alldeles för trött för att göra nåt åt rastlösheten.. ingen win win där direkt..


Är det meningen att det aldrig ska kännas bra?? Det har nu pågått i över 2 år och snart sprängs jag av alla förvirrade känslor och signaler.. Jag vill verkligen inte bli bitter, men jag orkar heller inte prata om det.. så då maler saker och ting omkring inne i huvudet istället och jag får väl i och med att jag inte tänker prata om det skylla mig själv. Det kan omöjligt vara hälsosamt att långsamt långsamt slita sönder något, vad blir då kvar? spillror? Jag tror mer på en snabb och effektiv delning..


Jag hoppas verkligen att det är bara jag som är sjukt sentimental och deppig ikväll och att det är något som jag sover bort..

Nu lysnnar jag på låtar jag verkligen inte borde lyssna på, men eftersom det bor en liten destruktiv person inom mig så gör jag såhär.. 


Bara för att belysa mitt splittrade tillstånd så vill jag bara säga att jag haft en av de roligaste helgerna på länge! Tack Hudik, ett ställe som alltid kommer vara mitt andra hem, oavsett bostad eller ej. Tack Anna, vi kan fortfarande om vi vill:)


Imorgon blir det trav, var någon vecka sen nu.. eller kanske bara en:P Autostart är kanske inte en favorit, men han kan om han vill, den där Vilden.


Jag avslutar med den vackraste hund jag vet!