Ja, som du sa så börjar den bli lite mindre. Jag hoppas att den snart är helt borta. Men det dröjer nog ett tag till. Det är en konstig känsla att vara ledsen och glad på samma gång. Finns så mycket jag är ledsen över just nu. Samtidigt är jag otroligt glad över allt bra i mitt liv.

Det behövs så lite för att det ska rasa, såg nyss en massa underbara bilder. Då bröt jag ihop igen.

Men, det behövs väldigt lite för att jag ska bli glad också, ett bra träningspass, ett värmande ord, sol, vänner, ja det finns mycket..

Det går iaf framåt och jag hoppas att jag ska börja kunna sova hela nätter igen. Jag blir extremt sur och grinig när jag inte får sova.

Jag vet att jag för det mesta låter som en tråkig surkärring, jag ber om ursäkt för det, men jag lovar, snart är jag tillbaka!

jag vet även att det kanske har verkat som att jag inte bryr mig, men det gör jag. Jag har bara inte alltid haft energin att visa det.